Ronja Mi såg jag på kvarnstugans hemsida när hon var tre eller fyra veckor och jag tyckte att hon såg alldeles bedårande ut på korten där. Jag hade egentligen ingen plan på att skaffa mig en ny katt så snart efter att Luthien hade flyttat in, men jag ville i alla fall åka dig och titta på henne. Skulle jag ha en till katt så visste jag att jag ville ha en alldeles svart katt, och så visste jag ungefär vilken stamtavla jag ville ha på henne, och båda stämde väldigt bra in på lilla Ronja Mi.
Det jag föll för totalt när jag hälsade på Ronja var att hon var så framåt och så charmig, och hon hade en alldeles underbar päls fast hon var så väldigt ung! Det finns vuxna katter nu som har sämre kvalitet på päls än vad hon hade då, 4 eller 5 veckor gammal!
Ronja har växt upp till en tung och kraftig hona och hon har fortfarande absolut superkvalitet på pälsen! Hon är superkelig och ska pussas och kela varje tillfälle som ges. Varje morgon hoppar hon upp i min säng och slångas och spinner.. och vaknar jag inte när hon vill kela nafsar hon lite i min näsa för att få min uppmärksamhet så att hon får det gensvar hon vill ha.. dvs att man kliar och pratar med henne.
På utställningar ska hon alltid pussas med domaren och hon blir mycket förnärmad om domaren av någon anledning inte pussas tillbaka. =)
Ronja har haft en kull kattungar - Vampyrkullen - födda på allhelgonaafton 2004. Hon var en väldigt vakande mamma och hade nog helst sett att ingen av dem nånsin flyttat hemifrån :)
Under en tids sjukdom har Ronja nu fått somna in. Världens bästa Ronja finns inte längre och tomrummet är oändligt! Tack snälla Bittan och Uffe för att jag fått ha underbaraste Ronja i mitt liv.. jag tvivlar på att jag nånsin kommer träffa en katt som henne igen - hennes personlighet var den allra allra bästa och jag kommer alltid älska henne!
Ronja (mitten) och hennes syskon 12 veckor gamla. Foto: Ulf Nilsson