Boiken, eller Elliot som han fick heta hemma hos mig, var min första katt och kom till mig 1999. En bit över fyra år fick jag med min vän innan hans epilepsi blev så dålig att jag bara tror det var sjukdom kvar i honom till slut. Nästan allt det vackra, underbara, stolta han hade varit hade brytits ned och jag visste att jag måste låta honom gå.. Så sveriges nationaldag 2003 blev mitt livs värsta dag och hans sista på vår jord. Du är så, så saknad vännen, jag hoppas du har det bra nu!